Noterade häromdagen vid en vårpromenad i stadsdelen hur somliga ungdomar framför sina s.k. "Europamopeder" synnerligen vårdslöst, utan vindstrut och i allt för hög fart för att erforderlig trafiksäkerhet ska kunna upprätthållas.
Nej, men allvarligt talat gott folk: Att klaga på hur folk kör moppe är det främsta kriteriet på att inom kort (eller reda nu) få uppbära statlig ålderspension. Man kan inte klaga på moppeåkare utan att en sur gammal rutig tygkeps växer fram på huvudet.
Ändå måste jag göra det... Gaaaaah det bär mig emot, men så här ligger det till:
I Gränby finns två låååånga.. raaaaaka cykel- (och promenad- mind you) vägar. Från gamla E4:an ända upp till ishallen resp. Gränby centrum. Vissa av samhällets yngre element har för vana att åka jättesnabbt på sina moppar på dessa vägar.
Jag lär ju klara mig, för jag hör ju och kan kliva åt sidan, men katter, hundar, småbarn och pensionärer ligger risigare till. Rätt vad det är så smäller det.
Oroa er inte, jag tänker inte hytta ilsket med käppen och ropa något om Ove Rainer när någon åker förbi, så långt har det inte gått. Däremot funderade jag på om det inte skulle gå att bygga några schyssta farthinder. Typ asfaltsbulor tvärs över vägen... Det borde lära dem en läxa...
Men vart vänder man sig då? Jag kan antagligen koka ihop lite asfalt med hjälp av min gamla "Den lille kemisten"-låda, men helst skulle jag ju se att någon yrkesman tar tag i saken.
Gatukontoret? Kan det vara rätt instans? Finns det något som heter Gatukontoret längre, eller är det bara sånt som Gösta Ekman låtsades jobba på i gamla svartvita sketcher? - Nejdå det finns kvar. Men det verkar utöva någon sorts märklig dragningskraft på besserwisseraktika seniortyper. Ser här bara: Länk.
Hmm.. Gatukontoret. Jag ska ringa när jg får tid. Eller kanske skriva ett vykort.
Fortsättning följer...
Jajustja - "att skriva insändare" stod det ju i rubriken också. Äsch - lokalbladet får vänta. Jag skrev ju ett blogginlägg istället.
