fildelning

Nya turer kring den "avlönade" polisen Jim Keyzer

Det är en gammal nyhet att Jim Keyzer, polisen som skötte utredningen mot The Pirate Bay, fick ett fint jobb hos Warner Brothers direkt efter att utredningen var klar.

Det är också gamla nyheter att Monique Wadsted, filmbolagens advokat i målet sa i Sydsvenskan att "Det är väl ett uttryck för att Warner Brothers i Sverige tycker att Jim Keyzer har gjort ett bra jobb."

Det är heller inte direkt nytt att många tycker att det luktar lite surt när utredande poliser får "belöningar" av parter som ingår i deras utredningar, och att Jim Keyzers namn börjat dyka upp på bloggar i samma mening som "mutad" och "korruption". Jim började höra av sig till bloggarna och hävdade att de inte får nämna hans namn eftersom han tycker att det strider mot personuppgiftslagen...

Vad som däremot är nytt är att killarna från The Pirate Bay har polisanmält Jim Keyzer eftersom det kommit fram att han varit avlönad av Warner Brothers ända sedan augusti förra året - alltså samtidigt som utredningen pågick.

Det kan väl inte vara riktigt rätt att företaget som är part i rättegången betalar polisen som sköter utredningen? Hur långt är mediaföretagen beredda att gå för att försvara sina ingrodda positioner på marknaden?

Luis Vuitton stämmer Darfurhjälp

Nadia Plesner startade en kampanj för att samla ihop pengar till Darfur. Bland annat använde hon en bild av en väska som liknade en väska från Luis Vuitton.

Detta retade förstås gallfeber på modeföretaget som nu kräver att hon betalar sammanlagt 15000 euro per dag som hon säljer sina produkteter, publicerar brevet Luis Vuitton skrivit till henne och överhuvudtaget nämner namnet Luis Vuitton på sin websida.  

Helt vrickat.

Läs mer på Torrentfreak, eller kolla in Nadias websida.

Fildelning, fri programvara & socialism

Fildelning har blivit en diskussionsfråga inom Vänsterpartiet på sistone. Mikael von Knorring har lämnat in en uppmärksammad motion till kongressen om frågan och i Flamman 17/4 skriver Amelia Andersdotter en initierad artikel.

Andersdotters poäng är att debatten om fildelning synliggör ett större problem med hur dagens upphovsrätt är konstruerad. Hon skriver bland annat att Sveriges kommuner årligen plöjer ner miljoner i licensavgifter för att få använda Microsofts patenterade programvaror. Lägg till detta alla privatpersoner som (utan möjlighet att välja annorlunda) betalar för att få Microsofts eller Apples operativsystem installerade när de köper nya datorer.

Den kostnaden syns förstås inte när du köper en ny dator utan är "inbakad i priset". Väljer du att köpa ett operativsystem löst så syns den verkliga kostnaden på lite drygt en tusenlapp.
 

Alternativet till proprietär, "ägd" programvara kallas fri programvara. Lite kortfattat innebär det att koden som programmet (operativsystemet, ordbehandlingsprogrammet, musikspelaren eller vad det nu kan vara) bygger på inte är hemlig utan fritt tillgänglig för vem som helst att använda, modifiera och sprida vidare.

Som användare av fri programvara uppmanas du till och med att kopiera och sprida programmen du använder. Du uppmuntras även till att vara med och förbättra programmen så att det bättre passar dina och andras önskemål. Det kan handla om att översätta, skriva kod, göra bilder eller skriva dokumentation - allt efter förmåga. Syftet är inte primärt att tjäna pengar, utan att skapa ett så användbart och säkert verktyg som möjligt. Och att göra detta verktyg tilgängligt för så många som möjligt.

Men pengarna då? Ska inte programerarna få betalt för sitt arbete? Det är klart att de ska - och de får de också. Metoden är helt enkelt att bygga upp affärsverksamheten kring att sälja varor och tjänster - inte att hålla hemligheter hemliga, för det går aldrig i längden.

Skivjätten SonyBMG lanserade för ett tag sedan Myplay.com - en gigantisk webplats med info artister, musik, forum mm. Konsultföretaget som gjorde webplatsen valde att använda Drupal, samma fria publiceringssystem som Stadsdelsgrupp.org (tro det eller ej) använder. Några funktioner som Sony ville ha saknades, så konsulterna fick lön för att sätta sig och skriva kod, använde koden på den nya webplatsen och släppte den sedan för andra att använda på sina.

Den stora skillnaden mellan fri och ofri källkod är dock inte av ekonomisk utan av principiell art. Ofri kod handlar om envägskommunikation mellan producent och konsument. Du köper ett verktyg, får inte ta reda på hur det är konstruerat. Du får inte heller försöka förbättra det eller erbjuda andra att använda det.

Fri programvara däremot bygger på och förstärker grundläggande mänskliga beteenden som nyfikenhet, kreativitet, generositet och samarbete. Det handlar om att ha makten över sina verktyg, att kunna erbjuda andra att använda dem och att tillsammans skapa något ännu bättre.

Det är inte konstigt att Bill Gates har kallat fri programvara för "en ny sorts kommunism".

Prova själv:

Firefox - säker och snabb webläsare (istället för Internet Explorer)
Sylpheed - Litet och snabbt epostprogram.
OpenOffice.org - kontorspaket (istället för Microsoft Office)
Abiword - ordbehandlare light (när du bara behöver en ordbehandlare)
Gimp - bildbehandlingsprogram (istället för Photoshop)
Scribus - layoutprogram för trycksaker
Ubuntu - GNU/Linuxbaserat operativsystem (istället för Windows)
 

Prenumerera på innehåll